In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

Hur regeringen hanterar tillsättningen av högre chefer har debatterats under lång tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning är hotad, påpekas och förnekas. Vår undersökning studerar denna debatt genom en argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjänstbegreppet, utnämningar i praktiken och tänkbara förändringar av utnämningsprocessen. Syftet med analysen är att försöka konkretisera debatten och få fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnämningsmakten tett sig.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga.Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga..

Titel Från avståndstagande till erkännande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik.

Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa..

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet.

Title: ?Du är partiledare (?) men inte minst en helt vanlig människa? ? En studie av partiledarnas framträdanden i Nyfiken på partiledaren.Authors: Marcus Alakangas and Martin RidderstolpeSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication (JMG) Gothenburg UniversityTerm: Spring 2014Supervisor: Mats Ekström, JMG, Gothenburg UniversityPurpose: Our main purpose is to examine whether there is a pattern of similarities to which the Swedish party leaders adapt to in their narratives and presentation of self in the television show Nyfiken på partiledaren.Method: Etnographic Content AnalysisProcedure: The first part of all eight episodes was transcribed and analyzed from the perspective that the interviewee is doing a presentation of self.Results: There are tendencies that the party leaders adapt to similar patterns in their narratives and presentation of self. The main aspect of that is in the way they portrait themselves as ordinary persons that people can relate to. Another aspect is that the narratives they put forth are in coherence with their political views.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att presentera hållbarhetsinformation om företagens förehavande och en anledning till detta kan vara att företagsledningar tror att aktieägare påverkas av hållbarhetsinformation vid värdering av företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktieägare förhåller sig till hållbarhetsinformation vid placeringsbeslut. Vi vill dessutom undersöka om den primära källan för hållbarhetsinformation är företagens hållbarhetsredovisningar och om det är viktigt att den blir granskad av tredje part.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats för att utveckla hypoteser. För att få svar på våra hypoteser samt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning där primärdata samlats in från privata aktieägare genom en webbaserad enkät.Resultat och slutsats: Våra resultat visar att varken hållbarhetsinformation eller företagens arbete med hållbarhetsfrågor påverkar privata aktieägare vid placeringsbeslut. Däremot förekom det samband när vi bröt ner gruppen privata aktieägare till olika variabler. Vi fann samband mellan privata aktieägare och hur de förhåller sig till hållbarhetsinformation beroende på vilken ålder samt riskprofil de har.

I det här examensarbetet behandlas privata markägare i Sverige och hur deras inställning är till olika skogliga nyttor inom naturvården samt deras attityd till biologisk mångfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom området och därefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markägare. En distinktion görs mellan de som bor på fastigheten (åbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jämför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmässig distinktion. De övergripande resultaten visar att åbor värderar direkta värden (ved, bär och svamp) högre än utborna. Kvinnor värderar naturvård och biologisk mångfald högre än männen..